15 Augusti 2013
Fortfarande ont, och mår så fruktansvärt illa av tabletterna,
kan inte sova på nätterna av olika saker, Så för det har jag nu fått insomningstabletter,
känns som om jag lever på tabletter just nu.
Alldeles för mycket tankar som snurrar i min skalle för att jag ska komma till ro ens,
Ni allihopa tycker säkert att jag överdriver, Men jag kan säga så att hade ni haft den släkt historien som jag har så förstår man min oro över allt detta.
Just nu vill jag krypa ner under stenen jag kom från i princip, Tills all skit är över.
Nu har jag iaf fått en tid till sjukhuset igen, så nu är jag nervös över det också,
Som tur är kommer jag ha mina bästa med mig,
Tacka gud för att dom finns, Verkligen, behövde knappt fråga innan dom sa att dom skulle med.
Jag vet inte hur jag ska hantera allt just nu, Känner mig ganska, vad ska jag säga? Handfallen?
